Så betalar du ut arvode till en privatperson

En idrottsförening behöver betala ut arvode till privatperson som är tränare. En god man ska få ersättning för sitt arbete. En privatperson hyr ut sitt fritidshus och betalar den som tar hand om underhållet. Betala ut arvode till privatperson är vanligt i många situationer, men det är lätt att göra fel. Skatteverket kräver att du följer specifika regler, annars riskerar du böter och dröjsmålsränta. Här får du veta exakt hur du gör rätt.

Skatt och arbetsgivaravgifter så fungerar det

Det finns två viktiga gränser att känna till. Om arvodet är under 1 000 kronor per år behöver du inte dra av skatt. Från 1 000 kronor och uppåt drar du av 30 procent som skatt. Arbetsgivaravgifter behövs bara om arvodet når 29 400 kronor per år.

Låt säga att en tränare får 8 000 kronor. Du drar då av 2 400 kronor (30 procent) och betalar ut 5 600 kronor. Om samma tränare får 35 000 kronor måste du både dra skatt och betala arbetsgivaravgifter till Skatteverket. Det är en större proces då.

• Under 1 000 kronor: Ingen skatt behövs
• 1 000 29 399 kronor: Dra 30 procent skatt
• 29 400 kronor och uppåt: Dra skatt och betala arbetsgivaravgifter

Praktisk handbok för utbetalning

Här är stegen du tar när du betalar ut arvode till privatperson:

• Räkna upp beloppet. Summera alla arvoden som personen fått under året från just din organisation eller verksamhet.
• Kontrollera gränserna. Är det över 1 000 kronor? Då drar du skatt. Är det över 29 400 kronor? Då lägger du till arbetsgivaravgifter.
• Gör utbetalningen. Betala netto (beloppet efter skatteavdrag) till personen.
• Ge underlag. Skicka ett dokument som visar bruttolönen, skatteavdraget och nettot. Det kan vara en enkel lönespecifikation eller ett kvitto.
• Rapportera till Skatteverket. Om beloppet är över 1 000 kronor måste du rapportera det. Vid höga belopp (över 29 400 kronor) lämnar du in en arbetsgivardeklaration.

Använd Skatteverkets e-tjänst för att göra detta. Det är enkelt och du sparar tid. Glöm inte att ge mottagaren sitt underlag de behöver det för sin deklaration.

Vanliga misstag är att glömma skatteavdraget helt, att rapportera fel belopp eller att inte dokumentera utbetalningen. (Vad som är viktigast är att spara allting.) Spara all dokumentation i minst sex år. Skatteverket kan komma och fråga hur mycket du betalat ut.

Så undviker du problem framöver

Kontrollera regelbundet vad du betalat ut. Om du gör utbetalningar flera gånger per år, håll ett eget register. Samla alla kvitton och underlag på ett ställe. Det gör revisionen enkel och visar Skatteverket att du är noggrann.

Vad händer om något glöms bort? Skatteverket kan kräva in beloppet senare med dröjsmålsränta. Du kan också få en administrativ avgift om felrapporten är stor. Därför är det värt, att vara försiktig från början.

Varför är Skatteverket så strikt? Pengar som betalas ut måste följas för att systemet ska fungera rättvist. Utan kontroll skulle många undvika skatt. Därför kontrollerar Skatteverket särskilt noga när privatpersoner får pengar.

Vanliga frågor:

• Måste jag betala arbetsgivaravgifter? Ja, om arvodet är 29 400 kronor eller mer per person och år. För mindre belopp räcker det att dra skatt.
• Hur mycket skatt drar jag av? Exakt 30 procent av bruttot.
• Kan mottagaren jobba för flera arbetsgivare? Ja, men gränserna på 1 000 och 29 400 kronor gäller per arbetsgivare separat.
• Vad gör jag om jag är osäker? Ring Skatteverket. De svarar gärna på frågor innan du gör något fel.

Kontakta Skatteverket direkt om något är oklart. Det är mycket bättre att fråga innan än att behöva rätta till misstag senare. De finns på 0771-567 567 eller via deras hemsida.